Besök hos veterinären

Idag har hela bortbytingsfamiljen och de två systrarna varit hos veterinär Carin och blivit vaccinerade. Alla var duktiga, till och med Vilda, även om vi hade lite trubbel med att komma iväg eftersom Vilda inte alls tyckte att det var en bra idé att åka någonstans :) Tusen tack veterinär Carin Strand för superfina rabatter och all mat hon skickade med också!!!

Maarit hälsar

Imorgon 26/10 kommer Lokaltidningen Helsingborg och skriver ett par rader om katterna och tar några bilder :) Och på tisdag den 2 Nov ska småttingarna vaccineras.

Maarit hälsar

Livet rullar på hos kökskatterna och sakta men säkert börjar de vänja sig lite vid tillvaron. Ingen gömmer sig längre i hyllor och burkar (även om jag hittade Gnista sovande i min stora glasburk för pasta häromdagen) utan sover på dynor eller stolar som civiliserade små katter. De blir morskare för varje dag, och jag har inga som helst problem med att få ta Vilda längre. Hon är lite rädd, men litar på mig nu. Gnistas och Vildas ögon ser ut att bli bättre, om än långsamt. De går på en intensivkur med antibiotika och det ser ut som den hjälper. De äter på och växer för varje dag, och som det ser ut kanske vi har hem till både Flamma och Lo nu :)

Maarit hälsar

Köksvildarna trivs och lever loppan :) Viska börjar bli kaxig och törs klättra runt på möblerna nu, så det är kanske dags att flytta in i kattrummet snart :) Innan de river hela inredningen :) Vilda verkar bli precis som syrran Gnista, hon är nyfiken och utforskar köket :)

Maarit hälsar

Har idag lagt ut lite mjuka dynor och sådant på golvet så dem har något mysigt att ligga på nu när dem törs ligga framme och inte bara bakom saker och ting.
Så nu låg alla under köksbordet och hade det mysigt på en stor bädd, alla utom Gnista. Hon låg och sov i diskstället. Hon verkar gilla att ligga där, hon gör det lite då och då.
Vilda var ute och busade lite idag, det går verkligen framåt för henne. :)

Citat från Maarit på facebook

"Blir alldeles blödig när Viska äntligen vågar slappna av helt och ligger och halvsover under bordet medan småttingarna röjer runt som dårar i hela köket. Gnista vågar busa hon också nu, och upptäcker världen i rasande fart :) Vilda Vilda går äntligen att hantera litegrann iallafall, och hon äter med god aptit även om ögonen är katastrof"

Utvecklingen går framåt

Maarit har suttit en bra stund i köket hos katterna och gosat, lekt och fixat med ögonen på dem små.
Gnista vågar äntligen leka lite. Hon smyger runt, går på upptäcksfärder och så leker. Kol lärde sig gå på lådan alldeles på eget initiativ. Och då skutta syskonen efter. Viska är superduktig. Hon har gått på lådan hela tiden. Och de små har lärt sig på egen tass. Superduktiga kissar!
Vilda är den enda som inte gått på lådan ännu. Men det kommer så småningom.

Maarits egna katt Humla fick komma in på besök hos kolonikatterna.
Det uppskattades och de hade en mycket trevlig stund.
Humla ÄLSKAR bebisar. Hon är supernyfiken på Flamma, Kol och Lo och vill tvätta dem hela tiden.
Så nu har stackarna 2 petiga morsor :)

Allting går framåt. Och katterna gör sig mer och mer hemmastadda. Klättrar på kryddhyllor, i fönstret och så vidare. Så de börjar känna sig säkrare och mer hemma hos Maarit. Kul tycker vi! :)

Nu säger vi väl god natt för idag.
Håll utkik efter mer uppdateringar!

/Eleonor

Från Maarit;
Eftersom jag själv föder upp raskatter är det aningen känsligt med snuvor och liknande. Därför har jag gått igenom katterna väldigt noggrannt innan de fick komma hem till mig, och ingen visade tecken på ringorm eller calicivirus vilka är de enda sjukdomar som smittar lätt via kläder och liknande. Övriga snuvor förebygger man smitta på genom att sprita händer ordentligt mellan rummen. Ingen kontakt förekommer mellan katterna, mer än att Humla får bo hos dem. Jag funderade på det här ett slag innan jag bestämde mig för att låta Humla flytta in hos flyktingarna. De behöver en förebild som kan visa hur en innekatt lever och beter sig, att kontakt och en relation med människor är möjligt, och någon att observera och lära av. Likaså behöver Gnista och Vilda en mamma. Även om de är så stora, är de vilsna och rädda just nu, och Humla tar sig an dem om de vill. SÅ Humla fyller en viktig funktion för de skraja och förvirrade kissarna, och de har vant sig vid henne redan. Småttingarna tycker att hon är helt okej, och Viska tolererar hennes närvaro. :) Humla stannar hos dem tills vidare, och flyttar inte ut hos mina katter igen förrän alla är färdigmedicinerade (även Humla medicineras i förebyggande syfte.)